Jag recenserar boken Citizen Cyborg: Why democratic socities must respond to the redesigned human of the future av James Hughes i tidskriften Arena, nummer 1, 2006 i artikeln Frihet, jämlikhet, teknologi under avdelningen Tidssignaler.
När den amerikanske bioetikern James Hughes studerade i Japan jämförde han landets syn på abort och hjärndöd med USA:s. Abort var ingen skillnad, men hjärndödsbegreppet avvisades och det fanns således få organ till transplantationer. Foster sågs inte som personer medan de som inte längre hade några hjärnfunktioner ansågs vara det. Tillbaka i USA några decennier senare såg Hughes att väst numera, genom teknikens framsteg, också har skilda uppfattningar om det mänskliga tillståndet.
Böcker om teknik diskuterar sällan vad tekniken borde leda till, ett olyckligt faktum eftersom synen på mänskliga tillstånd ändras av utvecklingen. IT, bio-, och nanoteknik erbjuder längre och friskare liv. Vår intelligens kan utökas och livskvaliteten höjas. Genteknik ger våra barn nya egenskaper. Det blottlägger och omprövar våra antaganden om natur, kultur och människa. Kan, till exempel, en radikalt "förbättrad" människa ännu kallas människa?
James Hughes nya bok Citizen Cyborg vill lägga en radikalt demokratisk syn på tekniken sedan utvecklingen skapat ett helt nytt fält: biopolitiken. Det är en kontroversiell sfär där livet självt blir föremål för makt och manipulation, något som ger ekonomiska och sociala frågor nya konfliktytor. För Hughes är den snabba utvecklingen inte mycket att oroas över, utan leder snarast till en fördjupning av demokrati, frihet och jämlikhet.
Under 1900-talets början var det vänstern som formulerade teknikens radikala tillämpningar genom att till exempel förespråka preventivmedel, växtförädling och teknisk förnyelse. Ideal som frihet och jämlikhet knöts till vetenskap, förnuft och demokrati- i opposition mot kyrka och överhet. I dag samverkar i stället stora delar av vänstern med konservativa krafter i biopolitiken; mot genteknik, mot förbättrande medicin och mot en snabbare IT-utveckling.
Djupekologiska vänsterister delar konservatismens idéer om vikten av att bevara "naturliga" tillstånd, trots att förändringar skulle kunna ge fler människor ett bättre liv. Särartsfeminister lägger hinder för kvinnors fulla reproduktiva rättigheter och utforskande av andra identiter. Även den sociala reformismen, som en gång byggde välfärdsstaten på en kombinationen av just progressivitet och innovation, har blivit misstänksam. Teknik identifieras allt oftare med missbruk och vänster och kristenhet förenas i dag i oro för att ett nietzscheanskt övermänniskoprojekt ställs i kapitalismens tjänst och "bättre människa" blir synonymt med "mer ekonomiskt gångbar".
Enligt Hughes leder emellertid förbud mot genteknik, intelligensförbättring och livsförlängning varken till större rättvisa eller någon framsynt solidarisk omfördelning av samhällets resurser. Tvärtom, och i stället borde funktionshöjande medel göras tillgängliga för alla; ny teknik är även en drivkraft för rättvisare fördelning- förutsatt att människor börjar kräva lika tillgång till tekniken. En viss teknik säger inget om hur den skall användas. Valet av hur vi brukar den är upp till oss, och därför är formuleringen av en demokratisk tekniksyn särskilt viktig. Att förkasta tekniken, menar Hughes, leder bara till att den i alla fall appliceras- medan debatten uteblir.
Hughes ser- och jag hoppas han har rätt- en ny progressiv allians växa fram i biopolitiken mellan feminister, modern vänster, transhumanister (förespråkare för förbättring av mänskliga tillstånd med teknologins hjälp) och teknikfrämjande krafter i miljörörelsen.
Citizen Cyborg är en mycket mänsklig plädering för progressiv utveckling, skriven av en person som på ett tydligt sätt både är förälder och forskare; avsnittet där Hughes kontrasterar hur hans ADHD- drabbade sons liv förbättrades av Ritalin mot Francis Fukuyamas teoretiserande om lidandets dygder är särskilt träffande.
I dag äger ingen framtiden. Citizen Cyborg är ett gott underlag för en ny rörelse.
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, teknik, vården, ritalin, James Hughes, bioteknik, genteknik, kloning, abort
Intressant
När den amerikanske bioetikern James Hughes studerade i Japan jämförde han landets syn på abort och hjärndöd med USA:s. Abort var ingen skillnad, men hjärndödsbegreppet avvisades och det fanns således få organ till transplantationer. Foster sågs inte som personer medan de som inte längre hade några hjärnfunktioner ansågs vara det. Tillbaka i USA några decennier senare såg Hughes att väst numera, genom teknikens framsteg, också har skilda uppfattningar om det mänskliga tillståndet.
Böcker om teknik diskuterar sällan vad tekniken borde leda till, ett olyckligt faktum eftersom synen på mänskliga tillstånd ändras av utvecklingen. IT, bio-, och nanoteknik erbjuder längre och friskare liv. Vår intelligens kan utökas och livskvaliteten höjas. Genteknik ger våra barn nya egenskaper. Det blottlägger och omprövar våra antaganden om natur, kultur och människa. Kan, till exempel, en radikalt "förbättrad" människa ännu kallas människa?
James Hughes nya bok Citizen Cyborg vill lägga en radikalt demokratisk syn på tekniken sedan utvecklingen skapat ett helt nytt fält: biopolitiken. Det är en kontroversiell sfär där livet självt blir föremål för makt och manipulation, något som ger ekonomiska och sociala frågor nya konfliktytor. För Hughes är den snabba utvecklingen inte mycket att oroas över, utan leder snarast till en fördjupning av demokrati, frihet och jämlikhet.
Under 1900-talets början var det vänstern som formulerade teknikens radikala tillämpningar genom att till exempel förespråka preventivmedel, växtförädling och teknisk förnyelse. Ideal som frihet och jämlikhet knöts till vetenskap, förnuft och demokrati- i opposition mot kyrka och överhet. I dag samverkar i stället stora delar av vänstern med konservativa krafter i biopolitiken; mot genteknik, mot förbättrande medicin och mot en snabbare IT-utveckling.
Djupekologiska vänsterister delar konservatismens idéer om vikten av att bevara "naturliga" tillstånd, trots att förändringar skulle kunna ge fler människor ett bättre liv. Särartsfeminister lägger hinder för kvinnors fulla reproduktiva rättigheter och utforskande av andra identiter. Även den sociala reformismen, som en gång byggde välfärdsstaten på en kombinationen av just progressivitet och innovation, har blivit misstänksam. Teknik identifieras allt oftare med missbruk och vänster och kristenhet förenas i dag i oro för att ett nietzscheanskt övermänniskoprojekt ställs i kapitalismens tjänst och "bättre människa" blir synonymt med "mer ekonomiskt gångbar".
Enligt Hughes leder emellertid förbud mot genteknik, intelligensförbättring och livsförlängning varken till större rättvisa eller någon framsynt solidarisk omfördelning av samhällets resurser. Tvärtom, och i stället borde funktionshöjande medel göras tillgängliga för alla; ny teknik är även en drivkraft för rättvisare fördelning- förutsatt att människor börjar kräva lika tillgång till tekniken. En viss teknik säger inget om hur den skall användas. Valet av hur vi brukar den är upp till oss, och därför är formuleringen av en demokratisk tekniksyn särskilt viktig. Att förkasta tekniken, menar Hughes, leder bara till att den i alla fall appliceras- medan debatten uteblir.
Hughes ser- och jag hoppas han har rätt- en ny progressiv allians växa fram i biopolitiken mellan feminister, modern vänster, transhumanister (förespråkare för förbättring av mänskliga tillstånd med teknologins hjälp) och teknikfrämjande krafter i miljörörelsen.
Citizen Cyborg är en mycket mänsklig plädering för progressiv utveckling, skriven av en person som på ett tydligt sätt både är förälder och forskare; avsnittet där Hughes kontrasterar hur hans ADHD- drabbade sons liv förbättrades av Ritalin mot Francis Fukuyamas teoretiserande om lidandets dygder är särskilt träffande.
I dag äger ingen framtiden. Citizen Cyborg är ett gott underlag för en ny rörelse.
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, teknik, vården, ritalin, James Hughes, bioteknik, genteknik, kloning, abort
Intressant
0 kommentarer:
Skicka en kommentar